Strutsjakt!
Idag hände en till lustig grej när jag var hos strutsarna : )
Som vanligt var jsg inne hos kycklingarna.
Jag skulle gå till 4 månaders strutsarna och mata dem.
För att ta sig dit måste man gå förbi både 2 månaders- och 3 månaders strutsarna.
Så där gick jag och så kikade jag in lite snabbt till 2 månaders strutsarna.
Då ser jag en struts som beter sig lite konstigt då det ser ut som att den nästan kliar sig på huvudet.
Men när den lyfter upp sin långa hals från marken
och tittar mot mig ser jag att den har ett långt halmstrå som hänger ut ur näbben.
Det var alltså halmstrået den försökte att bli av med!
Så jag tänkte att jag skulle ta bort halmstrået ur näbben på den.
Detta har jag gjort många gånger förut och kände mig inte särskilt oroad.
Oftast så brukar strutsen med halmstrået komma fram till mig själva, av ren nyfikenhet.
Men denna struts måste ha insett att det var något skumt pågång när jag gick mot den med bestämda steg,
eftersom den nervöst började gå åt andra hållet.
Därför körde jag med den andra taktiken, att tränga in strutsen i hörnet.
En annan stackars oskyldig struts råkade också bli inträngd i samma hörn som "halmstrutsen".
Strutsarna började få fart i kurvan i hörnet så jag tänkte skära av deras flyktväg vilket resulterade i att den oskyldiga strutsen sprang igenom skiljeväggen mellan 2 månaders och 3 månaders!!
Men du kan lugna dig käre bloggläsare, det är bara kanterna och övre delen av skiljeväggen som är av järnrör,
resten är av något slags tyg.
Så strutsen mådde bara fint,
nu var problemet det att strutsen var inne hos andra strutsar som var dubbelt så långa som den själv!
Jag tänkte det att om de stora strutsarna blir rädda för något
och börjar springa så skulle de kunna trampa ihjäl den lilla oskyldiga stackars 2 månaders strutsen.
Så jg gick in till 3 månaders strutsarna (och den oskyldiga 2 månaders strutsen) för att fånga den
och få tillbaka den till sina syskon, på något sätt.
Så ännu en gång gick jag på jakt efter en speciell struts för att fånga in den.
Den lilla stackaren försökte att gömma sig bland de andra större strutsarna,
men det var väldigt lätt att urskilja den från den större gruppen.
Till slut började jag få den mot ett hörn men jag såg att den började att svänga
och insåg att den då skulle vara utom räckhåll för mig.
Därför gjorde jag ett djärvt försök och slängde mig handlöst efter strutsen, vilket lyckades!
Så jag tröck ner lillstrutsen mot marken och medan jag var säker på att den inte kunde ta sig därifrån
ställde jag mig själv så att jag stod stadigt och kunde börja fundera över hur jag skulle göra nu.
Men jag kom snabbt på en bra lösning.
Eftersom strutsen hade varit så vänlig att springa mot hörnet den råkade tränga sig igenom till 3 månaders strutsarna,
kunde jag utan några större problem trycka tillbaka strutsen i samma hål som den kom in genom.
Hålet täckte jag igen med en skiva jag hittade och strutsen klarade sig utan några men för livet, hoppas jag...
Det var allt från mig!
Peace
Som vanligt var jsg inne hos kycklingarna.
Jag skulle gå till 4 månaders strutsarna och mata dem.
För att ta sig dit måste man gå förbi både 2 månaders- och 3 månaders strutsarna.
Så där gick jag och så kikade jag in lite snabbt till 2 månaders strutsarna.
Då ser jag en struts som beter sig lite konstigt då det ser ut som att den nästan kliar sig på huvudet.
Men när den lyfter upp sin långa hals från marken
och tittar mot mig ser jag att den har ett långt halmstrå som hänger ut ur näbben.
Det var alltså halmstrået den försökte att bli av med!
Så jag tänkte att jag skulle ta bort halmstrået ur näbben på den.
Detta har jag gjort många gånger förut och kände mig inte särskilt oroad.
Oftast så brukar strutsen med halmstrået komma fram till mig själva, av ren nyfikenhet.
Men denna struts måste ha insett att det var något skumt pågång när jag gick mot den med bestämda steg,
eftersom den nervöst började gå åt andra hållet.
Därför körde jag med den andra taktiken, att tränga in strutsen i hörnet.
En annan stackars oskyldig struts råkade också bli inträngd i samma hörn som "halmstrutsen".
Strutsarna började få fart i kurvan i hörnet så jag tänkte skära av deras flyktväg vilket resulterade i att den oskyldiga strutsen sprang igenom skiljeväggen mellan 2 månaders och 3 månaders!!
Men du kan lugna dig käre bloggläsare, det är bara kanterna och övre delen av skiljeväggen som är av järnrör,
resten är av något slags tyg.
Så strutsen mådde bara fint,
nu var problemet det att strutsen var inne hos andra strutsar som var dubbelt så långa som den själv!
Jag tänkte det att om de stora strutsarna blir rädda för något
och börjar springa så skulle de kunna trampa ihjäl den lilla oskyldiga stackars 2 månaders strutsen.
Så jg gick in till 3 månaders strutsarna (och den oskyldiga 2 månaders strutsen) för att fånga den
och få tillbaka den till sina syskon, på något sätt.
Så ännu en gång gick jag på jakt efter en speciell struts för att fånga in den.
Den lilla stackaren försökte att gömma sig bland de andra större strutsarna,
men det var väldigt lätt att urskilja den från den större gruppen.
Till slut började jag få den mot ett hörn men jag såg att den började att svänga
och insåg att den då skulle vara utom räckhåll för mig.
Därför gjorde jag ett djärvt försök och slängde mig handlöst efter strutsen, vilket lyckades!
Så jag tröck ner lillstrutsen mot marken och medan jag var säker på att den inte kunde ta sig därifrån
ställde jag mig själv så att jag stod stadigt och kunde börja fundera över hur jag skulle göra nu.
Men jag kom snabbt på en bra lösning.
Eftersom strutsen hade varit så vänlig att springa mot hörnet den råkade tränga sig igenom till 3 månaders strutsarna,
kunde jag utan några större problem trycka tillbaka strutsen i samma hål som den kom in genom.
Hålet täckte jag igen med en skiva jag hittade och strutsen klarade sig utan några men för livet, hoppas jag...
Det var allt från mig!
Peace
Kommentarer
Trackback
