Hönsinskaffning

Nu har vi äntligen skaffat höns!! : D
Vi har en tupp och två hönor av rasen dvärgkochin, som ska vara en väldigt lugn och trevlig ras.
Vi hämtade dem i lördags och på en gång började de att dricka vatten, vilket var väldigt skönt att se.
Som tur är äter de och mat : )
Gräs som vi har slängt in till dem har varit spårlöst försvunna nästa dag.
De vet också att de ska sitta på sittpinne när de ska sova.
Då kurar de ihop sig bredvid varandra och hålle ri sig för glatta livet!

Det känns jättehärligt att vara hönsägare,
men de har inte vågat gått ut i den fina hönsgården än vad jag vet.
Vi öppnade luckan åt dem i söndags, men då var det för sent tyckte de för de hade gjort kväller och satt sig på favoritpinnen.
Igår var inte jag hemma men pappa hade tydligen öppnat hela dörren in i hönsvagnen, inte bara luckan alltså.
Och han såg dem därinne, men de tyckte nog att det var säkrast att hålla sig därinne.
Spencer, våran nyfikna katt, har fått sett dem genom fönstret.
Men när hönsen såg honom blev det ett jäkla liv och kacklande!
Och Spencer tyckte att det lät lite väl mycket.

Men det känns iallafall väldigt bra att ha dem hemma nu :  )
Och när de väl kommer ut i hönsgården tror jag inte att de kommer att vilja gå in igen!

Tuppen heter Holger, namnet som min kära fader har kallat alla mina mjukisdjur för i alla år.
Den ena hönan heter Agda, till minne av den store Cornelis Vreeswjiks låt "Hönan Agda".
Den andra hönan heter Åsa, Pappa sa att det var lätt att uttala.
Men visst passade det rätt bra ändå? : )



Riktigt såhär stor är dock inte Holger, och inte hönorna heller.




Det var allt från mig!



Peace

Offentliggörande av en hemlighet

I ett tidigare blogginlägg, som är så gammalt att jag inte hittar det,
nämnde jag att det var en sak på gång som jag hoppades skulle bli verklighet.
Jag ville inte avslöja då vad det var för något utifall att det inte skule bli av.
Men nu är jag så säker på att många redan vet om det.
Såhär är det:
Vi ska skaffa höns! : D
Jag och farsgubben har planerat det hela i smyg så att resterande familjemedlemmar inte ska få reda på något.
Men när vi hade planerat så pass långt började vi att planera och diskutera det hela mer öppet
så att de intet ont anande familjemedlemmarna också blev medvetna om vad som var på gång.
Men nu är det helt bestämt och alla vet mycket väl om vad som är på G.
De andra i familjen som protesterade lite lätt mot det hela har nu faktiskt näst intill gått över till min och pappas sida.

Först tänkte vi att vi skulle göra om våran gamla kära lekstuga som vi har haft så länge till ett hönshus.
Så vi rev ner hela skiten till grunden och stappla iväg på väggarna.
Men då kom pappa på att det kanske inte var en så bra idé,
eftersom att väggarna var nästan genomruttna.
Stackars mor som så länge protesterade mot nerrivningen av den gamla kära lekstugan
måste ha fått en hjärtattack när hon fick höra vad vi skulle ha som hönshus.
Pappa kom på den briljanta idén att göra om den gamla husvagnen till ett hönshus! : D
Då slipper vi krångla med dörr och isolering och grejjer eftersom att husvagnen redan har en dörr och är tät.
Men det var tidigt i höstas och vi insåg både jag och far min att vi inte skulle skaffa några höns innan våren iallafall.
Men nu är det vår!
Och hönseriskaffandet håller på för fulla muggar.
Först och främst drog vi fram husvagnen från sin vrå där den stod gömd och darrade.
Sen tog jag mig en skruvmejsel och började att skruva bort en massa saker som höns verkligen inte behöver.
Men vi har varit smarta och använt oss av saker som redan har funnits i husvagnen.
T.ex: Skåpen blev till hönsreden, sängutrymmena är perfekta sittpinnsutrymmen och ... ja det var väl det.
Sittpinnarna fixade jag och min käre kusin.
Vi sågade ner små träd med en diameter på max 5 cm och den minsta på kanske 1 cm.
Nu kanske du undrar , käre bloggläsare, varför vi har olika storlekar på sittpinnarna?
Jo det är nämligen så att en gång när jag var till Eskilstuna´s djurpark med klassen på en fågelföreläsning,
berättade föreläsaren att det är bra får fåglar som sitter på pinnar om man har olika stocklekar på sittpinnarna,
just för att då får de träna sina muskler lite mer istället för om de har samma storlek på alla pinnar,
då är det samma grepp varje gång och då tränas inte alla muskler lika bra som vid olika tjocklekar.

Nu har vi också ställt hönsvagnen (jag kallar den så: en vagn med höns i = hönsvagn)
där vi har tänkt att den ska stå.
Och så sent som idag satte jag upp stolparna för hur hönsgården ska gå.
Vi har fått en hel del saker av en kär granne som tidigare har haft höns.
Vi fick: 3 värpreden, stängsel, en dörr in i hönsgården och en sak som de både kan äta ur och göma sig under.
Det har varit väldigt bra för oss att vi har fått dessa saker och vi är evigt tacksamma för det.

Men vi har såklart vissa problem också,
det är inte det lättaste att skaffa höns inte!
En sak som jag bekymrar mig lite för är räven.
Det går räv här omkring, det vet vi, men hur vi ska hålla den utanför hönsgården återstår att se.
Självklart kommer vi ju att stänga in hönsen under natten,
men det vore skönt att veta att ingen räv kan ta sig in i hönsgården.
Jag har funderingar på om vi skulle vika in nedre delen av nätet in i hönsgården
och sedan lägga stenar på nätet som ligger efter marken.
Men frågan är ju om den inte skulle kunna gräva sig in ändå.
Dessvärre kan vi antagligen inte gräva ner stängslet så långt ner i marken,
då det är otroligt mycket sten i jorden på hela våran tomt.

Och hönsluckan som hönsen ska gå in och ut i har vi också lite problem med.
Eftersom att hönsvagnen är rund nertill kan vi inte sätta dit en skiva som dörr för hålet (som vi redan har gjort).
Utan istället måste vi ha något elastiskt som följer med hönsvagnens form.
Som tur är så har vi redan ett material som passar och vi har lite lätt klippt ut en bit som vi tänker använda.
Och en annan sak som är tur är att min sötnos är väldigt smart och har bra idéer.
För hon kom på en smart sak som jag tror att vi kommer att använda oss av,
men tyvärr är alldeles för krånglig att förklara såhär så jag kommer inte ens att försöka.

Men iallafall så tycker jag att det känns som att vi har kommit en bra bit på vägen!
Det som är kvar är: Hönsgården, hönsluckan och en massa småpyssel inne i hönsvagnen.
Men det känns som att när vi har fixat hönsgården och hönsluckan så dröjjer det inte länge innan allting är klart : D
Vi har till och med pratat med några bekanta i byn som alltid har haft höns och som har tänkt att göra sig av med några.
Vi ska nämligen få några av dem : D
Så själva hönsfrågan i sig är klar.
Nu är det bara allt annat som ska fixas först!



Det var allt från mig!



Peace

RSS 2.0