För jag har tagit studenten!
Ja då var även studenten avklarad i mitt ännu mycket korta liv.
Det ända som jag vet säkert om framtiden är att den kommer att vara mycket annorlunda den tid jag har levt.
Eftersom att jag nu inte kommer att gå i skolan
och vara helt säker på att jag kommer att komma tillbaka till samma ställe ännu en gång.
Fast ändå så har ju jag det rätt så lugnt om man ser på det så.
Jag vet ju iallafall att jag ska göra lumpen i augusti.
Men efter det då?
Vad händer då?
Eftersom att det är jag själv som påverkar min egen framtid den här gången,
har jag ingen aning om vad som händer efter lumpen.
Självklart så hoppas jag ju på att jag har ett liv tillsammans med min sötnos som väntar när jag rycker ut från lumpen.
Jag hoppas på att vi tillsammans kan skaffa en egen lägenhet och båda har jobb och vi hålle ross sysselsatta.
Men som det alltid är så vet man ingenting, utan man får anta, gissa och hoppas.
Men själva grejjen att ta studenten var väldigt roligt måste jag säga.
Det bästa var när vi tågade ner mot kommunhuset från skolan klassvis.
Vi skrek och gormade klassånger tills vi inte hade någon röst kvar.
Släktingar och vänner var där för att fira mig och himlen höll in på regnet så länge det kunde,
ungefär som en kissnödig 3-åring i en bil som är för blyg för att be om en kisspaus.
Inte förrän vi kom hem och hade kommit in för att sätta oss till bords och börja äta släppte himlens gigantiska urinblåsa.
Det regnade i två dygn i sträck i Mora.
Men visst är det typiskt att just mot slutet ska man börja få bättre och bättre kontakt med sina klasskompisar,
som man har gått i samma klass som i tre år.
varför blir det alltid så?
Tänk allt kul vi skulle ha haft om vi hade varit där vi är nu för två år sedan.
Fast jag antar att det var bestämt tvunget att det skulle ta den tid det tog.
Risk för att låta som en drömmande filosof men jag antar att allting faktiskt har en mening
och att saker och ting beror på varandra.
Men hade jag fått välja så hade jag självklart valt att ha en bra sammanhållning det sista året,
istället för att endast ha bra sammanhållning det första.
Visst kommer det inte att bli som det var när vi sågs i skolan,
men vi kommer ju att ses många fler gånger.
Men nu är det alltså dags att ge sig ut i det verkliga livet som man har längtat efter så länge.
Men det skulle inte förvåna mig om jag redan om ett halvår önskar att jag gick i skolan igen,
med min gamla klass.
Det skulle inte förvåna mig en sekund.
Det var allt från mig!
Peace
Det ända som jag vet säkert om framtiden är att den kommer att vara mycket annorlunda den tid jag har levt.
Eftersom att jag nu inte kommer att gå i skolan
och vara helt säker på att jag kommer att komma tillbaka till samma ställe ännu en gång.
Fast ändå så har ju jag det rätt så lugnt om man ser på det så.
Jag vet ju iallafall att jag ska göra lumpen i augusti.
Men efter det då?
Vad händer då?
Eftersom att det är jag själv som påverkar min egen framtid den här gången,
har jag ingen aning om vad som händer efter lumpen.
Självklart så hoppas jag ju på att jag har ett liv tillsammans med min sötnos som väntar när jag rycker ut från lumpen.
Jag hoppas på att vi tillsammans kan skaffa en egen lägenhet och båda har jobb och vi hålle ross sysselsatta.
Men som det alltid är så vet man ingenting, utan man får anta, gissa och hoppas.
Men själva grejjen att ta studenten var väldigt roligt måste jag säga.
Det bästa var när vi tågade ner mot kommunhuset från skolan klassvis.
Vi skrek och gormade klassånger tills vi inte hade någon röst kvar.
Släktingar och vänner var där för att fira mig och himlen höll in på regnet så länge det kunde,
ungefär som en kissnödig 3-åring i en bil som är för blyg för att be om en kisspaus.
Inte förrän vi kom hem och hade kommit in för att sätta oss till bords och börja äta släppte himlens gigantiska urinblåsa.
Det regnade i två dygn i sträck i Mora.
Men visst är det typiskt att just mot slutet ska man börja få bättre och bättre kontakt med sina klasskompisar,
som man har gått i samma klass som i tre år.
varför blir det alltid så?
Tänk allt kul vi skulle ha haft om vi hade varit där vi är nu för två år sedan.
Fast jag antar att det var bestämt tvunget att det skulle ta den tid det tog.
Risk för att låta som en drömmande filosof men jag antar att allting faktiskt har en mening
och att saker och ting beror på varandra.
Men hade jag fått välja så hade jag självklart valt att ha en bra sammanhållning det sista året,
istället för att endast ha bra sammanhållning det första.
Visst kommer det inte att bli som det var när vi sågs i skolan,
men vi kommer ju att ses många fler gånger.
Men nu är det alltså dags att ge sig ut i det verkliga livet som man har längtat efter så länge.
Men det skulle inte förvåna mig om jag redan om ett halvår önskar att jag gick i skolan igen,
med min gamla klass.
Det skulle inte förvåna mig en sekund.
Det var allt från mig!
Peace
Ny mobil, lumpen och studenten
Ja nu börjar det att närma sig slutet med skolan.
Och en del annat har också hänt.
Jag har, som jag nämnde i det här inlägget, tappat bort min mobil.
Men nu har jag gått och köpt mig en ny.
Nämligen en sån där musikmobil som är en blandning mellan en mobil och en Mp3-spelare.
Lite ovant är det än men det fungerar riktigt bra tycker jag.
Jag har ganska stora nyheter på "lumpen-fronten" också!
Jag ska tillkännage en hemlighet som jag har mer eller mindre... Ja hållt hemlig.
Jag fick ett brev ifrån pliktverket där det stod den tråkiga nyheten att jag var placerad i utbildningsreserven.
I samma brev stod det också att detta innebar att jag antagligen inte kommer att få göra lumpen över huvudtaget.
Det gjorde mig inte särskilt glad.
Det stod också att man fick lämna in synpunkter innan ett visst datum (som inte är relevant just nu).
Så jag tog telefonen och ringde till pliktverket på en gång.
Då svarar en telefonsvarare som säger att man kan nå oliktverket mellan 08.00 och 16.00,
när jag ringde var klockan ungefär 16.30.
Detta gjorde inte att jag kände mig mindre hjälplös och mer frustrerad.
Och ännu värre blev det när de sa att de bara kunde nås på vardagar,
jag ringde nämligen på en fredag vilket innebar att jag skulle få vänta hela helgen med att ringa.
Sen efter mycket om och men fick jag tag på en kvinna som sa åt mig att jag skulle skriva ett brev till en viss person, vilket jag gjorde och skickade iväg.
Sedan nu i fredags ringde det på min nya mobil (vilken tur att jag har köpt den!)
och jag hörde en nervös röst som presenterade sig och frågade efter mig.
Han sa att han ringde ifrån pliktverket och förklarade att de höll på att skära ner just i LSS i Uppsala där jag skulle vara.
Men istället kom vi överens om en annan befattning och en annan plats, nämligen:
Lastbilsförare i Skövde!
Detta tyckte jag lät mycket intressant och jag hoppas på att jag har turen att få gratis lastbilskörkort.
När jag var nere och mönstrade fattade jag det som att det inte var säkert att man fick lastbilskörkort
om man hade befattningen lastbilsförare utan istället kunde man ha ett slags tillstånd
som säger att man får köra lastbil så länge man gör det när man ligger i lumpen.
Men det är som en kompis sa till mig idag:
då skulle jag ju kunna ta lastbilskörkort ändå eftersom att jag antagligen då bara behöver uppkörningen och teorin,
eftersom att jag har kört nästan ett helt år.
Den största förändrningen dock är att jag inte ska göra lumpen i januari längre...
Jag ska rycka in den 3 augusti!
Detta kommer att innebära en hel del ändringar i planeringen.
Tur dock att jag inte har något jobb inbokat som jag ska utföra hela sommarn och hösten.
Och en stor fördel är att nu kan jag halvslappa hela sommarn,
då jag inte är riktigt lika beroende av pengar som jag skulle ha varit om jag inte hade haft något förrän i januari.
Och så tycker jag att lastbilsförare är en rätt så cool befattning : D
Jag måste skaffa ölmage, sliten keps, sketna kläder och gällevare-häng bara så är allt klart sen!
Jag tycker att det ska bli väldigt roligt iallafall och ser fram emot det.
Men jag måste erkänna att det blev lite läskigare när det plötsligt blev så nära inpå.
Nu kanske du, kärebloggläsare, tycker att det har varit en del redan som jag har skrivit om,
eller också tycker du inte det...
Men oavsett vad du tycker så är nog den största grejjen kvar!
För nästa fredag tar jag studenten!!! : D
Det är något som jag verkligen ser fram emot!
Det ska bli riktigt roligt och eftersom att vi avslutade våra sista kurser idag,
så innebär det att det bara är en massa skojj kvar med klassen : D
Jag ser verkligen fram emot att få sluta skolan.
Det är en sån otrolig skillnad bara nu när det har blivit mindre i skolan,
min sötnos och jag var tvungna att stanna upp
och verkligen ta in att vi inte hade något som vi behövde träna på innan vi somnade på kvällen.
Vi kunde bara lägga oss ner och prata och behövde inte hålla i några häften om tråkiga sjukdomar
och symtom och behandlingar som man ändå inte lär sig tills dagen efter.
Likadant behövde vi inte sitta halva bussresan
och stirra oss illamående på vad som händer om en katt dricker för mycket eller vad man gör om en hund har värmeslag.
Det var en väldigt skön och avslappnande känsla att slippa göra det.
Det är som en kompis i klassen sa:
Tänk va skönt när man har ett jobb och sen när man slutar så kan man åka hem och så lämnar man det där,
det är inga läxor eller prov eller något som man måste träna på utan man kan bara sätta sig och se på tv eller nåt sånt.
Vilken känsla det måste vara.
När hon sa det längtade man lite extra mycket tills vi får skrika ut våran påhittiga klassång utanför kommunhuset.
Jag hoppas på att de kommande veckorna komme ratt bli oförglömliga och jätteroliga.
Och självklart hoppas jag på att det kommer att vara fint väder när vi tar studenten!
Det är verkligen en betydande den där solen på skolavslutningar,
och när man då slutar skolan för sista gången så hoppas man verkligen på fint väder.
Det var allt från mig!
Peace
Och en del annat har också hänt.
Jag har, som jag nämnde i det här inlägget, tappat bort min mobil.
Men nu har jag gått och köpt mig en ny.
Nämligen en sån där musikmobil som är en blandning mellan en mobil och en Mp3-spelare.
Lite ovant är det än men det fungerar riktigt bra tycker jag.
Jag har ganska stora nyheter på "lumpen-fronten" också!
Jag ska tillkännage en hemlighet som jag har mer eller mindre... Ja hållt hemlig.
Jag fick ett brev ifrån pliktverket där det stod den tråkiga nyheten att jag var placerad i utbildningsreserven.
I samma brev stod det också att detta innebar att jag antagligen inte kommer att få göra lumpen över huvudtaget.
Det gjorde mig inte särskilt glad.
Det stod också att man fick lämna in synpunkter innan ett visst datum (som inte är relevant just nu).
Så jag tog telefonen och ringde till pliktverket på en gång.
Då svarar en telefonsvarare som säger att man kan nå oliktverket mellan 08.00 och 16.00,
när jag ringde var klockan ungefär 16.30.
Detta gjorde inte att jag kände mig mindre hjälplös och mer frustrerad.
Och ännu värre blev det när de sa att de bara kunde nås på vardagar,
jag ringde nämligen på en fredag vilket innebar att jag skulle få vänta hela helgen med att ringa.
Sen efter mycket om och men fick jag tag på en kvinna som sa åt mig att jag skulle skriva ett brev till en viss person, vilket jag gjorde och skickade iväg.
Sedan nu i fredags ringde det på min nya mobil (vilken tur att jag har köpt den!)
och jag hörde en nervös röst som presenterade sig och frågade efter mig.
Han sa att han ringde ifrån pliktverket och förklarade att de höll på att skära ner just i LSS i Uppsala där jag skulle vara.
Men istället kom vi överens om en annan befattning och en annan plats, nämligen:
Lastbilsförare i Skövde!
Detta tyckte jag lät mycket intressant och jag hoppas på att jag har turen att få gratis lastbilskörkort.
När jag var nere och mönstrade fattade jag det som att det inte var säkert att man fick lastbilskörkort
om man hade befattningen lastbilsförare utan istället kunde man ha ett slags tillstånd
som säger att man får köra lastbil så länge man gör det när man ligger i lumpen.
Men det är som en kompis sa till mig idag:
då skulle jag ju kunna ta lastbilskörkort ändå eftersom att jag antagligen då bara behöver uppkörningen och teorin,
eftersom att jag har kört nästan ett helt år.
Den största förändrningen dock är att jag inte ska göra lumpen i januari längre...
Jag ska rycka in den 3 augusti!
Detta kommer att innebära en hel del ändringar i planeringen.
Tur dock att jag inte har något jobb inbokat som jag ska utföra hela sommarn och hösten.
Och en stor fördel är att nu kan jag halvslappa hela sommarn,
då jag inte är riktigt lika beroende av pengar som jag skulle ha varit om jag inte hade haft något förrän i januari.
Och så tycker jag att lastbilsförare är en rätt så cool befattning : D
Jag måste skaffa ölmage, sliten keps, sketna kläder och gällevare-häng bara så är allt klart sen!
Jag tycker att det ska bli väldigt roligt iallafall och ser fram emot det.
Men jag måste erkänna att det blev lite läskigare när det plötsligt blev så nära inpå.
Nu kanske du, kärebloggläsare, tycker att det har varit en del redan som jag har skrivit om,
eller också tycker du inte det...
Men oavsett vad du tycker så är nog den största grejjen kvar!
För nästa fredag tar jag studenten!!! : D
Det är något som jag verkligen ser fram emot!
Det ska bli riktigt roligt och eftersom att vi avslutade våra sista kurser idag,
så innebär det att det bara är en massa skojj kvar med klassen : D
Jag ser verkligen fram emot att få sluta skolan.
Det är en sån otrolig skillnad bara nu när det har blivit mindre i skolan,
min sötnos och jag var tvungna att stanna upp
och verkligen ta in att vi inte hade något som vi behövde träna på innan vi somnade på kvällen.
Vi kunde bara lägga oss ner och prata och behövde inte hålla i några häften om tråkiga sjukdomar
och symtom och behandlingar som man ändå inte lär sig tills dagen efter.
Likadant behövde vi inte sitta halva bussresan
och stirra oss illamående på vad som händer om en katt dricker för mycket eller vad man gör om en hund har värmeslag.
Det var en väldigt skön och avslappnande känsla att slippa göra det.
Det är som en kompis i klassen sa:
Tänk va skönt när man har ett jobb och sen när man slutar så kan man åka hem och så lämnar man det där,
det är inga läxor eller prov eller något som man måste träna på utan man kan bara sätta sig och se på tv eller nåt sånt.
Vilken känsla det måste vara.
När hon sa det längtade man lite extra mycket tills vi får skrika ut våran påhittiga klassång utanför kommunhuset.
Jag hoppas på att de kommande veckorna komme ratt bli oförglömliga och jätteroliga.
Och självklart hoppas jag på att det kommer att vara fint väder när vi tar studenten!
Det är verkligen en betydande den där solen på skolavslutningar,
och när man då slutar skolan för sista gången så hoppas man verkligen på fint väder.
Det var allt från mig!
Peace
