På resa landet runt
Jadu, käre bloggläsare.
Det ser ut som så att jag för närvarande är mobillös.
Det har varit så illa att jag inte har vidrört min mobilstelefons knappar sen i onsdags.
Det är nämligen så att när jag åkte tåg ifrån mitt älskade Bäsna till Rättvik,
för att studera mikrobiologi,
låg inte min mobil i jackfickan när jag tittade, när jag hade för längesedan klivit av tåget.
Jag tog det inte med någon större panik då jag visste att mobilen måste ha tappats bort på tåget,
eftersom att jag kommer ihåg att jag tittade på klockan på mobilen alldeles innan jag klev på tåget i Djurås.
Jag har ringt till Tåg I Bergslagen och nämnt min borttappning och de sa att de hör av sig om de hittar den.
(Ett lustigt misstag man skulle kunna göra då skulle vara att ge dem sitt mobilnummer och be dem att nå mig på det om de hittar mobilen...)
Men ändå så tycker jag att det är rätt så skönt att vara utan mobil.
Det är skönt att kunna slippa att vara anträffbar hela tiden, tänka på att inte tappa mobilen, ha koll på vart den är hela tiden så att man inte glömmer den någonstans...
Man får ett helt annat lugn och man får verkligen bara vara för sig själv.
Fast nackdelarna är ju självklart många de också, fast de känns ändå lite som ytliga problem.
Men när man har mobil så kan man alltid kolla vad klockan är, man kan höra av sig till folk om man har tråkigt eller vill någon något viktigt, man kan ha alarm och påminnelser på den och kanske viktigast av allt så kan man bli nådd av folk eller kunna höra av sig till folk om det skulle hända någonting.
Det jag känner att jag saknar mest just nu är att inte kunna höra av mig snabbt och enkelt till min sötnos och i skolan eller ute är det jobbigt att inte kunna kolla vad klockan är hela tiden.
Det skulle vara väldigt jobbigt att bli tvungen att köpa en ny mobil.
Då skulle mitt gamla trevliga nummer som jag har haft i 5 år bytas och jag skule bli tvungen att få alla mina kontakters nya nummer, och så skulle jag sakna alla fina sms som jag har sparat, och alla gamla bilder som påminne rom så mycket.
Och självklart finns det något lustigt med historien om borttappandet.
På tisdagen var jag och min mor in till Borlänge för att köpa skorta till studenten, jag var också intresserad av att köpa en ny sommarjacka då de jag har är ärvda och ser lite konstiga ut.
Jag hittade en jacka som jag tyckte mycket om,
men upptäckte senare att jackfickorna var lite knasiga då de inte hade någon dragkedja
och öppningen lutade neråt mot marken, så att det ska vara lätt att stoppa in händerna där.
Jag misstänkte redan då att jag antagligen skulle tappa något ur fickorna men köpet var ju redan gjort och jackan såg ju inte så dum ut...
Det lustiga i historien är att först efter att jag hade tappat mobilen upptäckte jag att det fanns knappar som man kunde knäppa i fickorna istället för dragkedja...
Så hade jag upptäckt det innan mobilborttappningen så hade problemet aldrig varit ett faktum!
Så nu åker min mobil landet runt och ser sig omkring lite.
Hoppas att han snart får hemlängtan och komemr tillbaka bara,
för jag måste erkänna att lite handikappad känner man sig.
Nej jag måste säga att jag och den där mobilen har gått igenom en hel del tillsammans
och det vore tråkigt om vi skulle skiljas såhär...
Det var allt från mig!
peace
Det ser ut som så att jag för närvarande är mobillös.
Det har varit så illa att jag inte har vidrört min mobilstelefons knappar sen i onsdags.
Det är nämligen så att när jag åkte tåg ifrån mitt älskade Bäsna till Rättvik,
för att studera mikrobiologi,
låg inte min mobil i jackfickan när jag tittade, när jag hade för längesedan klivit av tåget.
Jag tog det inte med någon större panik då jag visste att mobilen måste ha tappats bort på tåget,
eftersom att jag kommer ihåg att jag tittade på klockan på mobilen alldeles innan jag klev på tåget i Djurås.
Jag har ringt till Tåg I Bergslagen och nämnt min borttappning och de sa att de hör av sig om de hittar den.
(Ett lustigt misstag man skulle kunna göra då skulle vara att ge dem sitt mobilnummer och be dem att nå mig på det om de hittar mobilen...)
Men ändå så tycker jag att det är rätt så skönt att vara utan mobil.
Det är skönt att kunna slippa att vara anträffbar hela tiden, tänka på att inte tappa mobilen, ha koll på vart den är hela tiden så att man inte glömmer den någonstans...
Man får ett helt annat lugn och man får verkligen bara vara för sig själv.
Fast nackdelarna är ju självklart många de också, fast de känns ändå lite som ytliga problem.
Men när man har mobil så kan man alltid kolla vad klockan är, man kan höra av sig till folk om man har tråkigt eller vill någon något viktigt, man kan ha alarm och påminnelser på den och kanske viktigast av allt så kan man bli nådd av folk eller kunna höra av sig till folk om det skulle hända någonting.
Det jag känner att jag saknar mest just nu är att inte kunna höra av mig snabbt och enkelt till min sötnos och i skolan eller ute är det jobbigt att inte kunna kolla vad klockan är hela tiden.
Det skulle vara väldigt jobbigt att bli tvungen att köpa en ny mobil.
Då skulle mitt gamla trevliga nummer som jag har haft i 5 år bytas och jag skule bli tvungen att få alla mina kontakters nya nummer, och så skulle jag sakna alla fina sms som jag har sparat, och alla gamla bilder som påminne rom så mycket.
Och självklart finns det något lustigt med historien om borttappandet.
På tisdagen var jag och min mor in till Borlänge för att köpa skorta till studenten, jag var också intresserad av att köpa en ny sommarjacka då de jag har är ärvda och ser lite konstiga ut.
Jag hittade en jacka som jag tyckte mycket om,
men upptäckte senare att jackfickorna var lite knasiga då de inte hade någon dragkedja
och öppningen lutade neråt mot marken, så att det ska vara lätt att stoppa in händerna där.
Jag misstänkte redan då att jag antagligen skulle tappa något ur fickorna men köpet var ju redan gjort och jackan såg ju inte så dum ut...
Det lustiga i historien är att först efter att jag hade tappat mobilen upptäckte jag att det fanns knappar som man kunde knäppa i fickorna istället för dragkedja...
Så hade jag upptäckt det innan mobilborttappningen så hade problemet aldrig varit ett faktum!
Så nu åker min mobil landet runt och ser sig omkring lite.
Hoppas att han snart får hemlängtan och komemr tillbaka bara,
för jag måste erkänna att lite handikappad känner man sig.
Nej jag måste säga att jag och den där mobilen har gått igenom en hel del tillsammans
och det vore tråkigt om vi skulle skiljas såhär...
Det var allt från mig!
peace
Cykellåskomplikationer
Det finns så många olika sätt som man kan misslyckas att låsa sin cykel på.
Jag har ett par gånger lyckats med att misslyckas!
Min cykel har ett lås som inte sitter fast på cykeln.
Det är svårt att föklara hur det ser ut så jag ber er att titta på den här bilden,
så vet ni direkt vad jag menar för slags lås.
När jag använder min cykel låser jag fast låset under sadeln, så att jag alltid har det med mig.
När jag låser min cykel så sätter jag låset genom bakhjulet och ramen på cykeln så att det sitter riktigt fast.
Oftast när jag använder min cykel är det när jag ska till bussen.
Ofta när jag ska med bussen så är det tidigt på morgonen och jag är trött,
Vilket kan resultera i de flesta roliga låsningar.
En gång, när jag hade kommit fram,
låste jag upp låset och satt fast det... Under sadeln igen.
När jag såg att jag råkat gjort det låste jag upp låset och satte fast det...
Också den här gången under sadeln igen!
Men idag slog jag nog rekord när jag skulle låsa cykeln.
Jag ställde cykeln i cykelstället, låste upp låset så jag höll i det i min ena hand,
sedan började jag gå mot bussen.
Efter ungefär 5 meter kom jag på att jag fortfarande hade låset i min hand och cykeln var olåst!
Det värsta är att jag varken hade bråttom och det var inte tidigt på morgonen,
utan det måste helt enkelt ha varit tecken på att jag kommer att bli kraftigt senil på äldre dagar!
Det var allt från mig!
Peace
En stortabbe
Nu har jag gjort bort mig ordentligt.
Jag kom nyss hem från skolan och upptäckte att plånboken var borta.
I där hade jag mitt bankkort, ID-kort, CSN-kort
(som jag för övrigt aldrig använder så det saknar jag inte så mycket)
och mitt kontonummer på en lapp.
Så jag ringde till dalatrafik och de fick mitt mobilnummer och skulle höra av sig om de hittade den.
Men jag har faktiskt åkt på två bussar idag, vilket ställde till lite extra bekymmer.
Den ena bussen gick från Rättvik till Mora och den andra från Mora busstation till en hållplats alldeles bredvid där min sötnos bor.
Så därför ska jag alldeles strax gå ut och stoppa bussen, som förhoppningsvis är samma buss,
och kolla om min kära plånbok ligger kvar.
Så jag måste kila nu!
Det var allt!
Peace
Jag kom nyss hem från skolan och upptäckte att plånboken var borta.
I där hade jag mitt bankkort, ID-kort, CSN-kort
(som jag för övrigt aldrig använder så det saknar jag inte så mycket)
och mitt kontonummer på en lapp.
Så jag ringde till dalatrafik och de fick mitt mobilnummer och skulle höra av sig om de hittade den.
Men jag har faktiskt åkt på två bussar idag, vilket ställde till lite extra bekymmer.
Den ena bussen gick från Rättvik till Mora och den andra från Mora busstation till en hållplats alldeles bredvid där min sötnos bor.
Så därför ska jag alldeles strax gå ut och stoppa bussen, som förhoppningsvis är samma buss,
och kolla om min kära plånbok ligger kvar.
Så jag måste kila nu!
Det var allt!
Peace
Vintertider hej! Hej! Vintertider!?
Jag har blivit lurad av tiden änu en gång!
Andra gången det här året och båda gångerna handlade det om att ställa om klockan.
Senast var i våras när vi skulle ställa om till sommartid
och det kan du läsa om här.
Denna gånen var det inte bara jag som blev spelad ett spratt utan också
mina kära projektarbetsvän och hans stackars mamma.
Just denna helg har jag sovit hemma hos min käre projektarbetsvän
och vi har hållit på lite med jurt projektarbetet.
Jag är faktiskt inte säker på om jag har avslöjat här vad vi håller på med eller inte,
så för säkerhetens skull gör jag det nu.
Vi ska nämligen försöka att göra en naturfilm.
Därför försöker vi komma ut och filma både det ena och det andra.
Så denna helg har vi varit ute i naturen och filmat.
Men på söndagen (igår) när jag skulle åka hem till mitt älskade Bäsna blev det en viss problematik.
Jag hade kikat i en buss/tågtidtabell och ringt och hört med min kära moder
och tillsammans kom vi fram till att tåget som gick 15.11 skulle passa alldeles utmärkt.
Eftersom att vi åt bara en kvart innan tåget skulle gå blev vi lite lätt sena till tåget.
Det var min käre projektarbetsväns mamma som skjutsade mig.
Trots förseningen kom vi fram i en perfekt tid, nämligen 15.10.
Jag tänkte att det skulle bli skönt att slippa vänta så länge på tåget.
Men det var något mystiskt över hela perongen.
Jag vet inte om det var de skumma kajorna som gick runt med luriga blickar
och letade efter någon liten matbit som någon råkat tappa,
eller om det var att det inte var en enda människa på perongen.
Leksands järnvägstation är ökänd för att mycket folk brukar kliva på tåget
och därför fann jag det mycket underligt att just idag när jag för en gångs skulle hoppa på här var det heldött.
Tur för min del stannade min käre projektarbetsväns mamma också kvar
och ännu mer tur för mig var det när hon föreslog att hon skulle skjutsa hem mig.
Det tog ett tag innna jag förstod att hon menade hem till Bäsna och började kräva att få ge henne bensinpengar.
Men vänligt sinnad som hon är ville hon inte ta emot några pengar utan sa bara lugnt att en gång gick bra.
Eftersom att jag inte hade några pengar på min mobil för tillfället
och hon hade råkat glömma sin hemma lyckades vi inte höra av oss till någon för att avslöja våra planer,
förrän vi kom hem till mig och jag rusade direkt till telefonen för att ringa min kära mor.
Jag förväntade mig att höra en lätt irriterad mor som hade stått och väntat på perongen i Borlänge helt i onöden.
Men förvånande nog hördes en lugn och vänlig röst som berättade att hon var och hälsade på kära gamla mormor
och inte alls hade åkt till perongen än.
Med en lättad suck tänkte jag att hon kanske inte hade åkt till perongen än
utan råkat stanna kvar hos min kära gamla mormor lite längre än väntat.
Men så tittade jag på klockan och såg att tåget skulle gå om 20 minuter!?
Nu slog allt helsnurr i mitt stackars huvud.
Jag visste med klar säkerhet att tidskillnaden mellan Leksand och Bäsna inte var så stor som en hel timme.
Så öde är inte Bäsna!
Men hur har det här gått till då?!
Min käre och kloke far mötte mig och frågade om vi hade kommit ihåg att ställa om klockan till vintertid
och plötsligt föll allting på plats!
Det var därför det varken kom något tåg eller stod någon annan på perongen
och det var därför min kära moder inte svarade i telefonen med en ilsken ton
och undrade hur i hela friden jag kunde vara hemma.
När jag och min kära far hade skrattat gott åt den roliga händelsen,
tog jag mina grejjer och gick in och ringde till min kära projektarbetsvän
så han kunde förklara för sin moder när hon kom hem varför tåget inte kom,
eftersom att jag själv aldrig hann ut och säga det innan hon åkte.
det här blir en rolig, men lång historia att berätta för barnbarnen när de ska sova.
Jag antar att de kommer att somna väldigt fort ; )
Du har väl inte somnat än, Kära bloggläsare?
Det var allt från mig! (Hörde jag någon hurra?)
Peace
Andra gången det här året och båda gångerna handlade det om att ställa om klockan.
Senast var i våras när vi skulle ställa om till sommartid
och det kan du läsa om här.
Denna gånen var det inte bara jag som blev spelad ett spratt utan också
mina kära projektarbetsvän och hans stackars mamma.
Just denna helg har jag sovit hemma hos min käre projektarbetsvän
och vi har hållit på lite med jurt projektarbetet.
Jag är faktiskt inte säker på om jag har avslöjat här vad vi håller på med eller inte,
så för säkerhetens skull gör jag det nu.
Vi ska nämligen försöka att göra en naturfilm.
Därför försöker vi komma ut och filma både det ena och det andra.
Så denna helg har vi varit ute i naturen och filmat.
Men på söndagen (igår) när jag skulle åka hem till mitt älskade Bäsna blev det en viss problematik.
Jag hade kikat i en buss/tågtidtabell och ringt och hört med min kära moder
och tillsammans kom vi fram till att tåget som gick 15.11 skulle passa alldeles utmärkt.
Eftersom att vi åt bara en kvart innan tåget skulle gå blev vi lite lätt sena till tåget.
Det var min käre projektarbetsväns mamma som skjutsade mig.
Trots förseningen kom vi fram i en perfekt tid, nämligen 15.10.
Jag tänkte att det skulle bli skönt att slippa vänta så länge på tåget.
Men det var något mystiskt över hela perongen.
Jag vet inte om det var de skumma kajorna som gick runt med luriga blickar
och letade efter någon liten matbit som någon råkat tappa,
eller om det var att det inte var en enda människa på perongen.
Leksands järnvägstation är ökänd för att mycket folk brukar kliva på tåget
och därför fann jag det mycket underligt att just idag när jag för en gångs skulle hoppa på här var det heldött.
Tur för min del stannade min käre projektarbetsväns mamma också kvar
och ännu mer tur för mig var det när hon föreslog att hon skulle skjutsa hem mig.
Det tog ett tag innna jag förstod att hon menade hem till Bäsna och började kräva att få ge henne bensinpengar.
Men vänligt sinnad som hon är ville hon inte ta emot några pengar utan sa bara lugnt att en gång gick bra.
Eftersom att jag inte hade några pengar på min mobil för tillfället
och hon hade råkat glömma sin hemma lyckades vi inte höra av oss till någon för att avslöja våra planer,
förrän vi kom hem till mig och jag rusade direkt till telefonen för att ringa min kära mor.
Jag förväntade mig att höra en lätt irriterad mor som hade stått och väntat på perongen i Borlänge helt i onöden.
Men förvånande nog hördes en lugn och vänlig röst som berättade att hon var och hälsade på kära gamla mormor
och inte alls hade åkt till perongen än.
Med en lättad suck tänkte jag att hon kanske inte hade åkt till perongen än
utan råkat stanna kvar hos min kära gamla mormor lite längre än väntat.
Men så tittade jag på klockan och såg att tåget skulle gå om 20 minuter!?
Nu slog allt helsnurr i mitt stackars huvud.
Jag visste med klar säkerhet att tidskillnaden mellan Leksand och Bäsna inte var så stor som en hel timme.
Så öde är inte Bäsna!
Men hur har det här gått till då?!
Min käre och kloke far mötte mig och frågade om vi hade kommit ihåg att ställa om klockan till vintertid
och plötsligt föll allting på plats!
Det var därför det varken kom något tåg eller stod någon annan på perongen
och det var därför min kära moder inte svarade i telefonen med en ilsken ton
och undrade hur i hela friden jag kunde vara hemma.
När jag och min kära far hade skrattat gott åt den roliga händelsen,
tog jag mina grejjer och gick in och ringde till min kära projektarbetsvän
så han kunde förklara för sin moder när hon kom hem varför tåget inte kom,
eftersom att jag själv aldrig hann ut och säga det innan hon åkte.
det här blir en rolig, men lång historia att berätta för barnbarnen när de ska sova.
Jag antar att de kommer att somna väldigt fort ; )
Du har väl inte somnat än, Kära bloggläsare?
Det var allt från mig! (Hörde jag någon hurra?)
Peace
Hoppsan!
Jag får ursäkta mitt senaste inlägg då det var menat att den här filmsnutten skulle vara med...
Pinsamt värre...
För övrigt har min mobil kommit tillbaka!
Det var allt från mig!
Peace
Pinsamt värre...
För övrigt har min mobil kommit tillbaka!
Det var allt från mig!
Peace
Jag har glömt mitt minne
Hur kan en sak betyda så mycket?
Hur kan man vara så beroende en sak?
Hur kan en sak ha kommit att betyda så mycket?
Förut klarade man ju sig jättebra utan de manicker och prylar
som vi nu är så sårbara utan.
Lite ironiskt att jag tappade bort mitt minne för att jag är så glömsk...
Hur kan man vara så beroende en sak?
Hur kan en sak ha kommit att betyda så mycket?
Förut klarade man ju sig jättebra utan de manicker och prylar
som vi nu är så sårbara utan.
Lite ironiskt att jag tappade bort mitt minne för att jag är så glömsk...
Sommartider hej hej Sommartider!
Nu är sommartiden här, känns det som iallafall.
Det skulle inte förvåna mig om det kommer världens snöstorm.
Men man får hoppas på att det inte gör det.
Det är så skönt när det är ljusare
och varmare så att man kan vara ute mer.
Som kanske du, käre bloggläsare, redan vet så har
någon klurig person kommit på att om vi ställer fram klockan
en timme på våren och tillbaka en timme på hösten
så kommer vi att få se mycket mer solljus.
Det är förstås en bra idé, förutom när någon stackare
råkar glömma att ställa om sin väckarklocka till sommartid.
Det var precis det som drabbade mig i måndags.
Jag hade ställt om klockan på mobilen till sommartid
men hade glömt totalt att ställa om min väckarklocka.
Vilket resulterade i att när klockan ringde på måndagsmorgonen
och jag trodde att den var 07.30 så var klockan egentligen 08.30.
Jag fick lov att slå på teven för att se vad klockan var på den
då jag blev mycket förvirrad när det var på morgonen
och två klockor visade två olika tider
plus att jag aldrig kommer ihåg om man
ställer tillbaka klockan en timme eller fram den.
Så jag vaknade samtidigt som mina punktliga klasskamrater började lektionen.
Så var min skolstart efter påsklovet : )
Det var allt från mig!
Peace
Det skulle inte förvåna mig om det kommer världens snöstorm.
Men man får hoppas på att det inte gör det.
Det är så skönt när det är ljusare
och varmare så att man kan vara ute mer.
Som kanske du, käre bloggläsare, redan vet så har
någon klurig person kommit på att om vi ställer fram klockan
en timme på våren och tillbaka en timme på hösten
så kommer vi att få se mycket mer solljus.
Det är förstås en bra idé, förutom när någon stackare
råkar glömma att ställa om sin väckarklocka till sommartid.
Det var precis det som drabbade mig i måndags.
Jag hade ställt om klockan på mobilen till sommartid
men hade glömt totalt att ställa om min väckarklocka.
Vilket resulterade i att när klockan ringde på måndagsmorgonen
och jag trodde att den var 07.30 så var klockan egentligen 08.30.
Jag fick lov att slå på teven för att se vad klockan var på den
då jag blev mycket förvirrad när det var på morgonen
och två klockor visade två olika tider
plus att jag aldrig kommer ihåg om man
ställer tillbaka klockan en timme eller fram den.
Så jag vaknade samtidigt som mina punktliga klasskamrater började lektionen.
Så var min skolstart efter påsklovet : )
Det var allt från mig!
Peace
