barca

Den här helgen har det varit kaniner för hela slanten! Och så har det varit mys med min sötnos: )
I fredags på sällskapsdjurkursen hade våran fröken med sig 10 kaniner till lektionen.
Dessa ludna pälsbollar skulle vi göra en hälsoundersökning på.
Vi fick en var att kontrollera och den jag fick hade en bror som tydligen var en riktigt fin utställningskanin.

Efter att vi hade kontrollerat klart bjöd jag min sötnos på lunch.
Vi kände inte för att äta på skolan så vi beslöt oss för att dela på en stor pizza.
Efter att vi hade ätit oss proppmätta sprang vi får att fylla på mitt busskort.
Sedan vänta vi en stund på tåget som skulle ta oss hem till min sötnos.
Nu kanske du trodde, kära bloggläsare, att det va slut med kaniner för denna helg.
Men ack så fel du hade!
På lördagen skulle vi gå upp tidigt för att åka på en kaninutställning med min sötnos syster.
Det var inte helt frivilligt utan för de som siktar på högre betyg i sällskapsdjurkursen
skulle det vara ett plus i kanten om man följde med.
På grund av att vi skulle upp så tidigt så kunde inte min sötnos vara med på innebandymatchen
som egentligen var planerad sent denna fredagsafton.
Vilket jag inte klagade så mycket på.
Det betydde att vi fick rå om varann hela kvällen.

Som sagt så gick vi upp (okristligt)tidigt denna lördagsmorgon.
Jag kände mig lite seg, men antog att jag bara var trött.
Vi åt våran frukost och gjorde oss redo för att bege oss till Orsa.
När vi äntligen kom fram fick jag en mindre chock av hur stort det var.
Jag tror att det var närmare 150 kaniner där inne, uppradade i små burar.
Samma raser bredvid varann.
Allting var noggrant planerat från var vilka kaniner skulle stå,
till vilken domare som skule bedömma.

Eftersom det var så mycket kaniner och så lite folk så frågade de mig, min sötnos och min sötnos syster om vi kunde hjälpa till och bära fram kaniner till domarna.
Självklart ställde vi upp för att underlätta och genast kastades man in i kaninutställarnas värld.
Det var dock lite ansträngande efter ett tag att gå fram och tillbaka med åtskilliga kaniner.
Men vi turades om att hjälpa till.
När sedan de i vår klass, som siktar på högre betyg, dök upp så tänkte jag:
Va skönt med fler som kan byta av.
Men ack, denna gång var det jag som tog fel.
Jag blev lite lätt besviken på min klass när de inte kunde ställa upp och byta av att bära när jag bad dem.
Jag kände mig lite taskig när jag gjorde det men jag tänkte att de skulle göra det om våran lärare sa det till dem,
så jag kom med förslaget till vår optimistiska lärare att några i klassen kunde hjälpa till att bära eftersom det behövdes fler folk (vi var inte de ända som ville byta).
Jag var nog inte så populär efter det, men jag bryr mig faktiskt inte.
Jag tycker att man kan offra sig och hjälpa till när det behövs.
Särskillt då min sötnos syster har sjukskrivit sig för sin knävärk
och även min sötnos kände av sitt knä
och jag kände mig mer och mer febrig.

Visst var det ganska intressant att titta på kaninerna och se hur det gick till.
Men det var en riktig lättnad när vi äntligen åkte därifrån.
I bilen påväg hem till min sötnos kände jag mig riktigt trött
och jag var glad att jag kunde luta mig mot min sötnos.
När vi kom hem till min sötnos orkade jag inte göra så mycket.
Jag la mig i hennes säng och där blev jag kvar ett tag framöver.
Min sötnos låg också bredvid mig och vi hade riktigt mysigt.
Vi sov lite sen prata vi lite och så myste vi lite.
Men jag frös hela tiden.
Jag fick min sötnos två sista panodil, sen gick jag in i duschen.
Efter det kände jag mig piggare och min sötnos sa att jag såg piggare ut också.
Så vi umgicks lite med min sötnos syster och min sötnos systers pojkvän på kvällen innan vi gick och la oss tidigt.
När jag blundade så jag en massa kaniner framför mig, vilket man kan förstå efter en sådan "kanindag".

Imorse när vi vaknade kände jag mig trött och slut fast jag hade sovit hela natten.
Jag hade svettats inatt också och jag var varm om hela kroppen.
Min sötnos tyckte nästan att det var lite för varmt och höll sig utanför täcket.
Jag var tvungen att acceptera faktumet att jag avr sjuk.
Även fast jag inte ville inse det och höll ut till det sista med att acceptera det så gick det inte att undgå.
Jag ville bara sova och mysa hela dagen idag.
Så min sötnos har pysslat om mig riktigt ordentligt
och jag har fått sova mot henne när hon har gjort nåt annat eller när hon pillat lite på mig.
Hon är en riktigt pillfia: )

Så just nu sitter jag hemma i mitt kära Bäsna och knappar på vårat tangentbord
och pratar med min käre vän på Msn.
Det slutade så att jag blev tvungen att åka hem då jag insåg att jag inte kommer orka gå till skolan imorrn.
Men jag gruvar mig lite över att inte gå till skolan eftersom allting är så pressat nu när vi ska ut på 6 veckors APU så har inte jag tid att vara sjuk.
Och på torsdag är det Alla Hjärtans Dag och jag skulle mer än gärna fira det med min sötnos.
Just nu saknar jag min sötnos så otroligt mycket.
Det var så skönt att kunna kura ihop sig mot henne och bli ompysslad.
Jag saknar hennes närhet, hennes fina kropp.
Det kommer vara så tomt inatt när jag ska sova.
Jag älskar dej så mycket min sötnos<3

Det var allt från mig!

Peace