Champions League-Mästare!

Jag såg just finalen av Champions League, där de största fotbollsklubbarna i Europa spelar mot varandra.
I finalen stod det mellan Manchester United och Barcelona.
Du som känner mig väl vet mycket väl om att just Barcelona ligger nära mitt fotbollshjärta.
Jag var nervös inför matchen eftersom att Manchester United är ett väldigt bra lag med många stjärnor.
Min käre kusin håller starkt på Manchester United, vilket också fick min oro att växa.
Han och jag brukar retas lite med varandra när det gäller fotbollslag och den här gången stod det mellan bådas favoritlag.
De första 10 minutrarna var helt och hållet Manchesters.
Jag var väldigt orolig när målchans efter målchans kom och Barcelona verkade inte göra så mycket åt det.
Men så kom Barcelonas första anfall. Iniesta tog sig förbi 4 Manchesterbackar och slog en pass till Eto'o
som fintade en back och sköt i mål!!!
Jag tror att jag väckte min sötnos lillebror då, som precis hade gått och lagt sig.
Efter det målet var Manchester nedslagna. Inte många anfall syntes till och Barcelona fick leka runt bäst de ville.
I den 70:e minuten få Xavi tag i bollen, efter en slarvig felpass av en Manchesterback,
och han slår ett inlägg till Messi som nickar in bollen i mål!!!

Barcelona förtjänade vinsten solklart efter den ungefär 90 minuter långa matchen.
Manchester United hade ungefär 3 målchanser efter de första 10 minutrarna.
De lyste helt klart med sin frånvaro.
Helt underbart var det att se Barcelona dansa fram och slå fenomenala passningar till varandra!



Det var allt från mig!




Peace

Hundvakt

Idag har jag varit hemma hos min sötnos och varit hundvakt.
Det är min sötnos systers hund och eftersom att jag inte har någon lektion idag och inte har något särskilt för mig,
fick jag ta hand om honom idag.
Jag har varit hemma hos min sötnos helt ensam med honom i ett par timmar idag och jag tycker att det har gått riktigt bra : )
Han har varit väldigt lydig, fast han inte är ett år än.
Rasen är en irländsk setter och han är väldigt fin.
Om ni undrar var min sötnos är när jag är ensam hemma så kan jag säga att hon är till Falun med sin kära moder idag
och inhandlar en studentklänning.
De ska snart komma hem.



Det var allt från mig!



Peace

Hönsinskaffning

Nu har vi äntligen skaffat höns!! : D
Vi har en tupp och två hönor av rasen dvärgkochin, som ska vara en väldigt lugn och trevlig ras.
Vi hämtade dem i lördags och på en gång började de att dricka vatten, vilket var väldigt skönt att se.
Som tur är äter de och mat : )
Gräs som vi har slängt in till dem har varit spårlöst försvunna nästa dag.
De vet också att de ska sitta på sittpinne när de ska sova.
Då kurar de ihop sig bredvid varandra och hålle ri sig för glatta livet!

Det känns jättehärligt att vara hönsägare,
men de har inte vågat gått ut i den fina hönsgården än vad jag vet.
Vi öppnade luckan åt dem i söndags, men då var det för sent tyckte de för de hade gjort kväller och satt sig på favoritpinnen.
Igår var inte jag hemma men pappa hade tydligen öppnat hela dörren in i hönsvagnen, inte bara luckan alltså.
Och han såg dem därinne, men de tyckte nog att det var säkrast att hålla sig därinne.
Spencer, våran nyfikna katt, har fått sett dem genom fönstret.
Men när hönsen såg honom blev det ett jäkla liv och kacklande!
Och Spencer tyckte att det lät lite väl mycket.

Men det känns iallafall väldigt bra att ha dem hemma nu :  )
Och när de väl kommer ut i hönsgården tror jag inte att de kommer att vilja gå in igen!

Tuppen heter Holger, namnet som min kära fader har kallat alla mina mjukisdjur för i alla år.
Den ena hönan heter Agda, till minne av den store Cornelis Vreeswjiks låt "Hönan Agda".
Den andra hönan heter Åsa, Pappa sa att det var lätt att uttala.
Men visst passade det rätt bra ändå? : )



Riktigt såhär stor är dock inte Holger, och inte hönorna heller.




Det var allt från mig!



Peace

På resa landet runt

Jadu, käre bloggläsare.
Det ser ut som så att jag för närvarande är mobillös.
Det har varit så illa att jag inte har vidrört min mobilstelefons knappar sen i onsdags.
Det är nämligen så att när jag åkte tåg ifrån mitt älskade Bäsna till Rättvik,
för att studera mikrobiologi,
låg inte min mobil i jackfickan när jag tittade, när jag hade för längesedan klivit av tåget.
Jag tog det inte med någon större panik då jag visste att mobilen måste ha tappats bort på tåget,
eftersom att jag kommer ihåg att jag tittade på klockan på mobilen alldeles innan jag klev på tåget i Djurås.
Jag har ringt till Tåg I Bergslagen och nämnt min borttappning och de sa att de hör av sig om de hittar den.
(Ett lustigt misstag man skulle kunna göra då skulle vara att ge dem sitt mobilnummer och be dem att nå mig på det om de hittar mobilen...)

Men ändå så tycker jag att det är rätt så skönt att vara utan mobil.
Det är skönt att kunna slippa att vara anträffbar hela tiden, tänka på att inte tappa mobilen, ha koll på vart den är hela tiden så att man inte glömmer den någonstans...
Man får ett helt annat lugn och man får verkligen bara vara för sig själv.
Fast nackdelarna är ju självklart många de också, fast de känns ändå lite som ytliga problem.
Men när man har mobil så kan man alltid kolla vad klockan är, man kan höra av sig till folk om man har tråkigt eller vill någon något viktigt, man kan ha alarm och påminnelser på den och kanske viktigast av allt så kan man bli nådd av folk eller kunna höra av sig till folk om det skulle hända någonting.

Det jag känner att jag saknar mest just nu är att inte kunna höra av mig snabbt och enkelt till min sötnos och i skolan eller ute är det jobbigt att inte kunna kolla vad klockan är hela tiden.
Det skulle vara väldigt jobbigt att bli tvungen att köpa en ny mobil.
Då skulle mitt gamla trevliga nummer som jag har haft i 5 år bytas och jag skule bli tvungen att få alla mina kontakters nya nummer, och så skulle jag sakna alla fina sms som jag har sparat, och alla gamla bilder som påminne rom så mycket.

Och självklart finns det något lustigt med historien om borttappandet.
På tisdagen var jag och min mor in till Borlänge för att köpa skorta till studenten, jag var också intresserad av att köpa en ny sommarjacka då de jag har är ärvda och ser lite konstiga ut.
Jag hittade en jacka som jag tyckte mycket om,
men upptäckte senare att jackfickorna var lite knasiga då de inte hade någon dragkedja
och öppningen lutade neråt mot marken, så att det ska vara lätt att stoppa in händerna där.
Jag misstänkte redan då att jag antagligen skulle tappa något ur fickorna men köpet var ju redan gjort och jackan såg ju inte så dum ut...
Det lustiga i historien är att först efter att jag hade tappat mobilen upptäckte jag att det fanns knappar som man kunde knäppa i fickorna istället för dragkedja...
Så hade jag upptäckt det innan mobilborttappningen så hade problemet aldrig varit ett faktum!

Så nu åker min mobil landet runt och ser sig omkring lite.
Hoppas att han snart får hemlängtan och komemr tillbaka bara,
för jag måste erkänna att lite handikappad känner man sig.
Nej jag måste säga att jag och den där mobilen har gått igenom en hel del tillsammans
och det vore tråkigt om vi skulle skiljas såhär...



Det var allt från mig!



peace

RSS 2.0